söndag 31 augusti 2008

Glorian på sne

Tage Erlander har varit den socialdemokratiske partiledare som har varit ställd utom all debatt. Det har har gjort har varit oklanderligt.

Politikerbloggen tar upp en ny bok av Niclas Svennerteg som vänder upp och ned på den bilden.

Tage Erlander ska ha varit ansvarig för de 14 koncentrationsläger som fanns i Sverige under andra världskriget. Att han visste om det är välkänt men att han varit ansvarig för dem är en nyhet. Eftersom hemligstämpeln lyftes för bara något år sedan finns anledning att tro att mera avslöjanden kommer.

Det börja bli dags för slutuppgörelsen av om vad och hur Sverige agerade under andra världskriget. Nu när snart allt hemligstämplat material är fritt borde det vara viktigt och konstruktivt för att kunna lämna det bakom oss som nation.

Tre kvinnor som kan avgöra USAs presidentval

När det gäller makt, politik och religion brukar det talas om män. Vi talar om grå eminenser, kloka gubbar och om vise män. I bibeln talas det inte om tre vice män utan om vise män. Att de var tre vise män kom man fram till många hundra år efteråt. 

I de Amerikanska presidentvalen spelar sällan kvinnor någon framträdande roll. När det hittills har gjort det har det framförallt varit som goda hustrur. 

Enda exemplet på en kvinna som varit presidentkandidat är när Walter Mondale var demokraternas presidentkandidat. Han valde då Geraldine Ferraro som sin vicepresidentkandiat. Hon spelade en inte obeydlig roll under  årets privmärvalskampanjen eftersom hon satt i kampanjstaben för Hillary Clinton. En post som hon lämnade efter att ha fällt kontroversiella uttalande om den då betydligt mindre kände Barack Obama.

Årets presidentvalskampanj representerar här något nytt. 
Utgången av årets presidentvalskampanj kan till stor del avgöras av hur tre kvinnor kommer att agera, nämligen: Nancy Pelosi, Hillary Clinton och Sarah Palin. 

Nancy Pelosi är demokrat och representanthusets första kvinnliga talman. Hon valdes första gången till huset 1987 och blev talman 2007. Som den tredje i successionsordningen har hon stor makt och stort inflytande. Hon har utkämpat många dueller under de senaste året med president Bush bland annat om anslagen till Irakkriget. Hon är representant för Kalifonien och är en samlande gestalt för liberala och vänsterinriktade väljare. 
Inom det demokratiska partiet spelar hon nu en viktig roll för att nå försoning och enande efter en uppslitande primärvalskampanj. 
Lyckas hon stödja Obama/Biden på ett framgångsrikt sätt ökar deras chanser radikalt. 

Med den nuvarande demokratiska majoriteten i kongressen är hon också en viktigt nyckelspelare framöver. Hon är på många sätt motpolen politiskt till McCain vicepresidentkandidat Sarah Palin. Hon har genom sin position i representanthuset möjlighet att skapa det arbetsklimat som hon anser stöttar den demokratiska kandidatduon.

Hillary Clinton kräver väl ingen närmare presentation. Hon sitter på nyckeln till 18 miljoner demokratiska väljare. Hennes stöd är centralt för om Obama kommer att få stöd bland kvinnor inom och utom det demokratiska partiet. Genom primärvalskampanjen har det skapats en intressekonflikt mellan kvinnliga och färgade väljare som kan bli ett problem. Detta måste Obama och Clinton finna en lösning på. 

Clinton är älskad och hatad. Hon väcker starka känslor på samma sätt som Olof Palme gjorde en gång i Sverige. 

Vi vet inte om Clinton just nu är taktisk och efter partikonventet kommer att ligga lågt för att invänta sin tid om fyra år eller kommer att satsa helhjärtat på Obamas val. Hennes olika val kommer att ha avgörande inflytande på om Obama blir USAs näste president.

Sarah Palin var flörten till de konservativa som inte riktigt litar på McCaine. Hon är kristen och ung, 44 år. I valet mellan  henne och den konservative mormonen Mitt Romney drog hon det längst strået. Det är en chansning. Det har hänt förr att vicepresidentkandidaters lämplighet har ifrågasatts. Andra framhåller hennes förtjänster som sparsam med skattebetalarnas pengar, däribland Svenska Dagbladets PJ Anders Linder och Johan Ingerö.

Ett exempel vicepresidenter som ifrågasatts är Dan Quayle. Han var Georg Bush seniors vicepresident under hans andra presidentperiod (1989-93). Kombinationen av Quales ungdom och ibland mindre lyckade uttalanden fick honom ibland att framstå som obegåvad. Hans efterträdere Al Gore fick också en stämpel på sig som tråkmåns. Något som idag är borttvättat och han är väl mera sedd som karismatsisk popstjärna. 

I rollen som vicepresidentkandidat är det lätt att fastna i en karikatyr eller schablon som kommer att förfölja en. Sedan må bilden vara sann eller falsk. Det spelar ingen roll. 
Palin måste för att McCaine ska vinna lyckas ta hem både de starkt konservativa kristna, och kvinnorna för att paret ska gå segrande ur valet.

Två demokratiska kvinnor och en republikansk som har avgörande inflytande på utgången av presidentvalet. Kvinnorna har flyttat fram sida positioner.

lördag 30 augusti 2008

FRA lagen diskriminerar Björn Rosengren


Låt oss kalla de två kompisarna Björn och Göran, för att göra det lite mera levande. Vi kan ge dem ett efternamn också, Björn kallar vi Rosengren i efternamn och Göran
kallar vi Persson i efternamn. 
De är kompisar. De jobbade tillsammans i statsförvaltningen. Göran var Björns chef. Båda är skilda och numera omgifta.


Björn fick ett bättre betalt jobb på ett internationellt företag. Han skriver dagligen mail till utlandet och talar mycket i telefon med utlandet. Egentligen är det väl så att Björn numera bor i London. Han har som Svensk medborgare i EU utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inom unionen. 

Hans arbetsgivare, låt oss kalla dem: MTG och Kinneviksgruppen har utnyttjat de rättigheter som finns inom EU. De utnyttjar möjligheterna till fri rörlighet av varor och tjänster. 
För att göra det använder de internet. Deras medarbetare mailar ut och in ur Sverige, såväl inom som utanför EU. Utanför EU är sin sak men inom EU ska de behandlas lika med andra Svenska företag som bara marknadsför sina varor och tjänster inom Sverige.

Göran däremot fick ett erbjudande från ett företag som arbetar huvudsakligen inom Sverige. 
Låt oss kalla det JKL, ett konsultföretag. Göran mailar lika mycket som Björn, men han mailar inom Sverige. Göran tala mycket i mobiltelefon inom Sverige. Ibland mailar faktiskt Göra till Björn i London.

Vad skiljer Göra och Björn ur FRA lagens perspektiv? 
Göran är inte föremål för FRAs signalspaning, men det är Björn. Anledningen är enkel Björn och det företag han jobbar för har utnyttjat sina rättigheter enligt EU fördraget. 
FRA diskriminerar därför Björn på grund av att han utnyttjar sina rättigheter enligt EU 
fördraget. 

Någon säger det är tillåtet att diskriminera. 
Ja det stämmer om det finns en rimlig proportionalitet i diskrimineringen. 
Vi kan tycka vad vi vill om Göran och Björn. 
Nu är det så att Björn tjänar lite drygt dubbelt så mycket som Göran. Det räcker inte. Dessutom behover Göran jobba mycket mindre än Björn. 
Om EU-domstoeln skulle pröva den här diskrimineringen skulle med all sannolikhet Sverige fällas och tvingas ändra FRA lagen. Ändrar Sverige lagen, då blir ingen av de gamla kompisarna diskriminerade.
 
Två andra bekanta, låt oss kalla dem Fredrik och Carl jobbar tillsammans. Fredrik är en Täbykille som har gift sig med en tjej från Bromma. Vi kan kalla henne Filippa. 
Carl hade tjocka glasögon när han var liten och växte upp på Östermalm. 
Carl har nu funnit kärleken i en Italiensk kvinna. 

När Calle mailar till sin fru och hon är i Italien spanar FRA på dem. 
Filippa och Fredriks kärleksliv bryr sig inte FRA om. Det är ju inom Sveriges gränser.

Börjar det inte bli läge att anmäla FRA-lagen till EU domstolen? 
Den kränker ju faktiskt EU-rätten

TCOs psykosociala miljö

TCO bildades 1944. 
Under huvudddelen av av sin livstid har organisationen haft manliga ordföranden. Under åren 1994-99 hette ordföranden Inger Olssson, om nu någon minns henne. Efter henne kom Björn Rosengren som fick sluta på grund av sin allt för grabbiga attityd, däribland ett beramat klubbesök. Som efterträdare kom hans adept Sture Nord. 

TCO har varit pådrivande i att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Genom avtal och i rapporter har man utvecklat kunnande och kompetens på arbetsmarknaden kring detta viktiga område. 

Nu visar det sig att den psykosociala arbetsmiljön på TCOs eget kansli är dålig enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Det är illa. Dags att föregå med gott exempel

fredag 29 augusti 2008

Gammal och klok

Hur ska vi kunna ta tillvara alla i politiken och framförallt de äldre?
Per Schlingmann slår ett slag för de äldre i politiken i dagens Expressen.
Det är helt riktigt som moderaternas partisekreterare säger. Det behövs fler äldre i politiken.

Det Schlingmann missar är distinktionen mellan gammal och äldre. Han talar om de gamla, men menar nog de äldre. 
I dag är medellivslängden för den som överlever födseln 78,94 år för män och 82,99 år för kvinnor. Överlever man sin 50 årsdag är blir man genomsnittligt  80,70 år om personen är en man och 84,14 år om  personen är kvinna. Lever man så länge som till 65 årsdagen lever mannen i genomsnitt 82,84 år och kvinnan i genomsnitt 85,67 år. Allt om vi får tro Statistiska Centralbyrån.  De gamla är väl i dag om vi ska vara språkligt korrekta de från cirka 80 år och uppåt.

Nu tror jag Schlingmann med gamla menar människor från 60-65 år och uppåt. Jag tror att 
65+ arna måste känna sig välkomna i samhället och samhällsdebatten. Annars riskerar vi att de bildar egna partier och med sin stora numerär kan de få ett mycket stort inflytande, vilket i sig inte är fel. Problemet är om gammal ställs mot ung i politiken.

En annan risk med äldre som inte upplever mening och välkomnande i samhället är att det skapas pensionärsligister. Exempel på detta kan vara grupper av äldre som sätter käppar i hjulet för samhällsapparaten. Där kan man tänka sig allt från grupper av äldre som överklagar politiska beslut till ligistgäng i ordets mer bostavliga betydelse. 

Att ta tillvara de äldre för att de har något att bidra med i samhället är en faktor. En annan är att de äldre måste få plats i samhällsdebatten och politiken för sin egen skull. Långsiktigt tror jag att de äldre kommer att få allt större politisk påverkanskraft och plats i de politiska församlingarna. De som långsiktigt har en sämre prognos är de yngre eftersom de blir en allt mindre grupp.

Politiken är ett av områdena där de äldre behövs. De behövs inom alla områden. En typ av organisationer som på sina håll diskriminerar de äldre är facken. 
En del fackliga organisationer, som Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund låter dem inte få ha förtroendeuppdrag efter 67 år fyllda. Däremot får dessa medlemmar gärna betala, men något inflytande får de inte. Åldersdiskriminering är något som vi måste diskutera mer och brännmärka när det sker.

Det är bra att Per Schlingmann tar upp hur äldre behandlas i politiken

700.000 advokater kan inte ha fel

700.000 advokater kan inte ha fel. Rådet för advokatsamfunden i EU ställer sig nu bakom kritiken mot FRA lagen, enligt Advokatsamfundet. Invändningarna är framförallt två:
-den äventyrar advokaters tystnadsplikt, eftersom FRA kan lyssna,
-det krävs inget domstolsbeslut för att spana på svenskar.

Dessutom menar man att lagen hindrar export av juridiska tjänster över gränserna i Europa.
Det verkar som om man ser att lagen kan vara ett hot mot den fria rörligheten av tjänster inom unionen. Det är ett mycket intressant argument som inte kommit fram i debatten tidigare.

Mot den bakgrunden:  Är FRA lagen  förenlig med EU rätten? 
Sverige diskriminerar ju faktiskt de som utnyttjar rörligheten inom unionen. 
Det vore  mycket intressant att veta vad en av Sveriges mest kända EU experter Ulf Bernitz anser om detta.

Sveriges Advokatsamfund och dess generalsekreterare Anne Ramberg har redan tidigare varit start kritisk till FRA lagen, men nu sprider sig kritiken och oron i Europa mot lagen.

När ska regeringen på allvar lyssna.

Två folkpartister som däremot har tänkt till är Camilla Lindberg och Agneta Berliner som vill inrätta en specialdomstol som ska avgöra vilken information FRA ska få ta del av. De vill också ha en parlamentarisk utredning för att skapa en bra lösning för signalspaning. Deras artikel i gårdagens nummer av Expressen refereras av Henrik Alexandersson.

Vad gäller regeringen som helhet undrar man. Krävs det att man ser hur många väljare som möter upp den 16 september på demonstrationen mot FRA lagen, för att man ska göra något konstruktivt.

torsdag 28 augusti 2008

Regeringens forskningssatsning

Regeringen satsar mer på forskning, skriver Svenska Dagbladet i dag. 
Sedan lång tid har vi haft ett mål om av avsätta 1% av BNP till ulandsbistånd. Nu har EU sagt att vi ska satsa 1% av BNP på forskning. Två goda enprocentsmål. 

Regeringen satsar 15 nya miljarder fram till 2012 och det ska höga den årliga ramen år 2012 med 5 miljarder. Mer pengar satsas på fasta forskningsanslag det är bra. Allt för mycket av forskarnas tid går i dag åt till att söka forskningsmedel. Nu kanske det kan minska något utan att effektiviteten blir lidande. Att satsningen fokuseras på tre områden medicin, teknik och klimat är bra.

Det som man skulle önska mer av är att det verkligen blev 1%. Som regeringen räknar inkluderar man nu militär forskning och landstingens forskningsinsatser. 
Vi får hoppas att en procent verkligen blir en procent.  

Flugsvamp är fortfarande farligt

Förgiftningssäsongen har börjat. I radions P1 förklarar man att 3 personer har vistats på Sahlgrenska sjukhusets intensiv efter att ha ätit flugsvamp i förra veckan. 
Nu ger även Matmagasinet chans till förgiftning enligt Aftonbladet.  I  ett recept till "världens godaste äppelkaka" ska man enligt magasinet ha 20 muskotnötter. 

Flugsvamp är jag försiktig med vare sig den är lömsk eller vit. Varför chansa? Det är gott med svamp, men jag plockar bara sån som jag säkert vet vilken sort det är. I svampskogen blir jag en fegis. 
Hade jag varit viking och skulle ut på bärsärk hade säkert situationen varit en annan. 

Enligt experterna är flugsvamp så giftigt att man bör undvika att slicka på en kniv som man skurit i en flugsvamp med. En flugssvamp är tillräcklig för att bli förgiftad.

Sen är jag lite förundrad över hur någon utan att ifrågasätta maler ned 20 muskotnötter i en äppelkaka. 
Det tycker jag är ett fall för Jan Björklund. 
Skolan måste vad gäller de här äppelkakebagarna missat att undervisa i kritiskt tänkande. 

Man kan inte annat än hålla med  vd.n för Sveriges Hotell- och Restaurangägare, Mats Hult som varnade för att äta för mycket mat på herrmiddagen.

Arbetslinjen igen

Den sk arbetslinjen som ingår i regeringens politik diskuteras av Johan Ingerö. Han i sin tur tar utgångspunkten i en artikel av Per Dahl i tidningen Barometern.  

Peter Dahls säger "en slutsats är för mig ofrånkomlig. Den här "arbetslinjen" alla talar om är nonsens". Han talar om att om vi (staten) kräver av alla att de ska jobba intensivt heltid oavsett hemförhållanden så skapar vi utslagning. Vinnaren menar han är staten som håvar in skattepengar på detta arbete. Sen kommer knorren: "vi lever faktiskt inte för att glädja stat och kommun, utan våra anhöriga, våra vänner och kanske i någon mån oss själva".
Den gode debattören rör i hop begreppen. Det första är arbetets värde.
Moral och värderingar är något som vi själva skapar. Det är subjektivt och ingenting som staten kan ordinera. Var och en har ett fritt val att välja att arbeta eller att inte göra det full tid. På vilket sätt arbetet skapar mening för den enskilde är faktiskt en individuell subjektiv upplevelse. Detta förutsätter att grundläggande behov är tillgodosedda enligt Maslows behovstrappa. 

Jag håller med Johan Ingerö om att uttrycket den "egen försörjning" är bättre än arbetslinjen. Sen är det viktigt att inkomstkatterna sänks. Problemet med att sänka skatterna för många blir att kostnaden blir hög. Ett sätt att se det är att jobbskatteavdraget är en typ av återbäring på skatten. Det visar tydligare varifrån pengarna kom en gång.

Det andra som jag håller med Dahl om är att vi inte ska intäktsmaximera. Alla ska inte vid varje given tidpunkt jobba maximalt. Då är det självklart att vi slits ut av det. 

Den viktigaste delen av arbetslinjen som inte Dahl verkar ha uppfattat är att de som kan arbeta ska göra det i större utsträckning. Förtidspensioner skapar för många inte trygghet utan utanförskap. Det är en fördel om fler kan arbeta. Många önskar det, men får inte stöd eller adekvat rehabilitering så att det går. 

Nuvärdet av de framtida förpliktelserna för sjuk- och förtidspensioner uppgår till cirka 600 miljarder kronor. Det är samhällets ohälsoskuld.  Den siffran talar för att vi bör följa arbetslinjen. Samhället har inte råd med något annat

Professionaliseringen inom exempelvis vård och omsorg av våra äldre är självklart inte bara av godo. Vård  av äldre sköttes tidigare av anhöriga och informella nätverk. 
Under socialdemokraternas ledning övergick den till  att bli offentligt och professionellt utförd. I dag ser vi att det på många sätt var ett misstag. En del av sådana verksamheter går nu tillbaka till det man kallar social ekonomi. En ofta mycket mer effektiv driftsform och som involverar de anhöriga på ett helt annat sätt.

Obama är inte vald till president

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter hyllar Barack Obama.
Svenska Dagbladets  Martin Gelin skriver från konventet i Denver. Tonen i bloggen är mycket positiv. Han verkar vara en av dem som dragits med i Obama vågen. Den politiska analysen lyser nästan helt med sin frånvaro. Det blir mer ögonblicksbilder från ett sorts Kiviks marknad. Inte kvalificerad journalistik precis. 

Gelin tar en poäng när visar på en person som borde uppmärksammas mer, Montans guvernör Brian Schweitzer. Han talar om att lösa problem i samhället i samförstånd och ger konkreta exempel hur han har gjort. Han 
vågar också ta upp USAs energi och klimatproblematik. Förnyelsebar energi blir i hans mun något viktigt.

Mona Sahlins intellektuella prestationer på newsmill bloggen är i klass med Svenska Dagbladets. Hennes bloggrapporter är hittills ytliga och utan analys.

Dagens Nyheter rosar Obama och samtidigt väntar man på Barack Obamas stora tal. Ledarsidan på DN är något mer nyanserad. Där ser man att det kommer att bli en öppen fråga om vem som i slutändan tar hem spelet, Obama/Biden eller McCaine och hans vicepresidentkandidat.

Primärvalskampanjen födde fenomenet Obama. Egentligen var det Hillary Clintons nonchalans som gav Obama ett stort utrymme. Hon hade ett gigantiskt övertag i början av kampanjen och var dåligt fokuserad. Det är mer hennes brister än Obamas talanger som skapade valresultatet. 

Allt eftersom har Obama presenterat ett budskap som älskas i Europa men som inte riktigt får den stora acceptansen i USA. Obamas retorik är lysande, men räcker den? Han saknar ett riktigt hemvist, blir ofta opportunist och det kan straffa sig.

Valet av Joe Biden, en man med lång erfarenhet och med kontakter i världen har hyllats här i Sverige. Baksidan är att mannen har en tunga som glappar och grodorna vandrar i bland fram med hastigheten på en Tysk autobahn. Hillary Clinton som vicepresident hade sannolikt limmat ihop partiet på ett helt annat sätt.

18 miljoner väljare fick Hillary Clinton i primärvalen. Obama fick något fler röster, men inte radikalt många fler. Under konventet lyckades hon inte övertyga sina supporters att rösta på Obama direkt. Först efter att hon hade agerat valdes han med acklamation. Detta var med stor sannolikhet inget planerat arrangemang. Om det var det så var det korkat. Det visar på ett parti som ännu inte än enat och som kan få svårt att mobilisera i den hårda och smutsiga kampanj som väntar. Fördel demokraterna finns i sättet att använda internet som kan vara det som avgör valet till slut.

USA står i en utförsbacke om man inte lyckas vända utvecklingen. De stora strukturella problemen har lämnats olösta under Bushs regeringstid. Om USA ska kunna vända utvecklingen krävs mer frihandel. Där är det fördel McCaine. På energiområdet är det fördel Obama. 

Vi vet inte om någon av kandidaterna har kraften göra det Gordiska hugget vad gäller strukturfrågorna.

Utrikespolitiskt kommer ett USA under Obama att se till att de neokonservativa får packa sina saker och lämna det politiska inflytandet. Under McCaine är det mera osäkert vad som sker.

Obama är ännu så länge inte ens i närheten av att vinna presidentvalet. Det har tyvärr inte nått fram i svenska media. Vi är allt för fokuserade på ett demokratiskt liberalt parti. Moderater, centerpartister, folkpartister och socialdemokrater håller på Obama. Varför? Hans politik vet vi lite om och på de områden han har presenterat sig har det blivit förändringar under galgen.

Han har flyttat sig till den Amerikanska politiska mittfåran och den ligger lång till höger om den Svenska. USA är sedan flera decennier kristet värdekonservativt. Det är möjligt att man något försiktigt drar åt det liberala hållet, men det återstår att se.

Hittills är det fler frågor än svar i den Amerikanska presidentvalskampanjen.


onsdag 27 augusti 2008

Sopa rent framför egen dörr

Hänt i Värmdö
Debatten om kommunstyrelsens ordförande och hans ledarskap förs i tidningarna. 
Frågor har ställts, men kan tydligen inte besvaras före den 11 september. 
Är detta exempel på en manlig problemlösningsmodell? 
-Inte prata om sådant som är viktigt utan gå rakt på lösningen.

Samtidigt tittar jag på mina senaste bloggposter. Det rör sig mycket om män och deras åsikter. Ganska sällan kommer debattämnen upp som har initierats av kvinnor. Det är dags att sopa lite framför den egna dörren. Det finns anledning att fundera över mitt eget manliga perspektiv och kanske bredda det.

Vad skulle hända i Värmdö om Alliansens alla ledande politiker var kvinnor? Hur skulle den nuvarande krisen lösas och hade den ens kommit upp? 

Problemen börjar redan när jag försöker finna en bild på google av 
Camilla Lien, kommunfullmäktiges ordförande, i mitt experiment. 
Det finns ingen bild av henne där. 
Däremot hittar jag en bild på kommunstyrelsens ordförande, Monica Pettersson.




Folkpartiets kommunalråd för skolfrågor och ledamoten i kommunstyrelsen, Pia Hedström tar jag därför direkt från folkpartiets hemsida










När jag letar efter kristdemokraterna starka kvinna, socialnämndens vice ordförande,och kommunstyrelse-
ledamoten, Marianne Essén finner jag heller ingen bild. 
Bara bilder från Tyskland på Marianne essen. Det är inte Marianne Essén som äter på dom bilderna. På kristdemokraternas hemsida finner jag henne.





När jag söker efter centerpartiets överförmyndare, EU parlamentskandidat och ledamot av kommunstyrelsen med mera går jag direkt till centerpartiets hemsida. Där finns Annette Olofsson Fors.





Så ser alltså den kvinnliga Alliansledningen ut i Värmdö. 
Undrar vad som hade skett och inte skett om de hade haft makten i verkligheten? 

Ge Åkesson sparken

FRA och dess generaldirektör Ingvar Åkesson är återigen svaret skyldigt. Den här gången är det uppgifter i tidningen Ny Teknik om att FRA fått uppgifter från Baltiska länder. De Baltiska länderna har exporterat uppgifter om svenskar till FRA. Sedan har FRA behandlat informationen. 


Det Ny teknik beskriver är det som är ett av de viktiga skälen för FRA lagen. Möjligheten att "köpa och sälja" signalspaningsmaterial. Här har FRA inte varit varsamma med personlig integritet. I stället har man sysslat med verksamhet man är förbjuden att utföra. Denna typ av signalspaning är en form av åsiktsregistrering om än elektroniskt. 
Det hör inte hemma i den Svenska rättsstaten. 

Enligt en lista som publicerades i sommar var det 103 personer som redan hade åsiktsregistrerats av FRA. Det anmäldes till Datainspektionen. Nu är man klar över att antalet som olagligt har kontrollerats, övervakats och åsiktsregistrerats är ca 300 personer. Sannolikt är den verkliga siffran ännu större.

Datainspektionen (DI) ska nu göra ett besök hos FRA och inleda sin undersökning. Varken DIs generaldirektör, Göran Gräslund eller anmälaren, Henrik Alexandersson tror inte att man inte hittar något av värde. FRA kommer inte att samarbeta med DI. Om man skulle göra det skulle man ju erkänna sin skuld.
 

FRA har byggt upp en hög kompetens som är internationellt konkurrenskraftig. Det är bra. FRA har blivit som en gökunge som äter sina föräldrar ur boet. Ett exempel på detta är att FRA skrev förslaget till FRA-lagen. Det är dåligt. 

Vi måste få en bättre demokratisk insyn i FRAs verksamhet. FRA måste övervakas, men av folket. Vi måste få tillbaka förtroendet för denna viktiga del av vårt försvar. 
Ett första steg för att återskapa förtroendet är att Ingvar Åkesson får sparken.

Newsmill kan vara början på en ny trend

Man kunde ha räknat ut det, radarparet Proventus och Bonnier står bakom bloggen Newsmill.

Proventus ägare Robert Weil har näsa för affärer och han har en lidelse för demokrati. När han nu satsar tillsammans med Bonnier är det inte första gången. Senaste gången jag kommer ihåg var när ett dotterbolag till Proventus såg till att Bonnier fick kontroll över Tv4.


Det är också ett första synligt bomärke som Jonas Bonnier sätter som  koncernchef för Bonniers. Månne, har Bonnierfamiljen producerat ännu en ledare med näsa för vart mediemarknaden går.

Efter att ha missat Metrotåget under Bengt Brauns ledarskap verkar man inte längre se bara hot mot de existerande tidningsinnehaven genom denna nätsatsning. 
Nätet är ju precis som Metro unikt genom sin distributionsform.

Ur medieinvesterarens perspektiv är säkert Newsmill intressant läsning. Man räknar med 100.000 unika besökare per vecka, enligt Vassa Eggen. Investeringen för detta är en bråkdel av vad det kostar med ett nytt magasin med den räckvidden. Mediet Newsmill är interaktivt det skapar nya möjligheter ut annonsörens perspektiv. För det är annonsörerna som ska finansiera kalaset på lång sikt. 

Idén med seminarier för företag är inte nydanande, de stora kvalitets tidningarna i Storbritannien och USA har gjort det länge. Även om det inte är nytt så skapar det en rejäl ekonomisk uppsida i det här projektet.

Samhällsdebatt som vågar och sticker ut hakan har förutsättningar att nå ut. Gyllenhammar och Zandén visade vad som sker om man vågar. Det är också något som skiljer nätet från papperstidningen, tonen. Den är rakare, tuffare och mer utmanande på nätet. Ofta blir papperstidningen allt för bekväm i uttryck och åsikt. Om det stämmer att artikeln om mannen nådde 25.000 unika besökare visar det på potentialen.

Risker finns och man undrar hur lång tid Lagercrants och Nilsson har på sig för att skapa lönsamhet, alternativt nå 100.000 unika besökare per vecka. Erfarenhet och kontakter har de så det är inga oprövad kort.

Fungerar detta tror jag vi kommer att se fler satsningar i bloggosfären från Bonniers och kanske Proventus. Då blir Bonnier verkliga nydanare på ett sätt som det var länge sedan vi såg.

Nuder är inte krönikör - han bloggar

Enligt vanligen välunderrrättade källor ska den sedan i våras stumme före detta finansminstern Per Nuder börja tala. Han gör det från USA och forumet blir newsmillbloggen. 

Nuder följer sin vapendragare Persson i fotspåren. Denne återfick ju de politiska talförmågan för någon månad sedan. Nuder ska enligt Newsmills radarpar Leo Lagercrantz och PM Nilsson skriva om USA valet från ett ekonomiskt perspektiv.

Undrar om Nuder höjer sin stämma för att få ett toppjobb inom eller utanför en sannolikt kommande socialdemokratisk regering?
Om man bortser från personen Nuder så börjar ett nytt mediemönster ta form. Den viktigaste debattplattformen är inte längre debattsidorna i de stora rikstidningarna. Inte heller får man bra genomslag längre som krönikör i någon tidning. Utgångspunkten är numera nätet. 
Bloggen som plattform påverkar resten av mediavärlden. Interaktiviteten skapar ett snabbare debattformat. Det vi ser är att ribban har sänkts för att kunna göra sin röst hörd. Det är bra. 
Vi kommer nog inte att få se några nya dagstidningar i det närmaste, men vi kommer att få se fler elektroniska medier. 

Vi har redan sett flera lanseringar.
Ekonomisajten e 24 är i dag en viktig konkurrent till Dagens Industri.
Politikerbloggen fångar uppmärksamheten lika mycket som Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets ledarsidor. Newsmill skriker högt i bloggosfären och har förutsättningar att bli ett viktigt och välbesökt debattforum.  Blocket.se är en guldgruva som annonssite för norska Schibsted.

Vissa klagar över att antalet socialdemokrater som bloggar från Demokraternas partikonvent för Newsmills rälning. Jag tror att socialdemokraterna börjar inse styrkan i de elektroniska medierna. Ines Uusman doktrinen om att "internet är en modefluga" håller på att ersättas av en elektronisk kampanj- och debattstrategi. 
Om vi ska vara rättvisa mot henne så var det en rubriksättare i Svenska Dagbladet som skapade det snart bevingade citatet den 12 maj 1996. Uusman ifrågasatte om det planlösa surfandet på internet skulle fortsätta.

På högersidan finns flera vassa fristående skribenter. Flera av dem formar åsikter som mycket snart borde omvandlas till texter i partiprogram.
När får Alliansen mod att försöka att samla dem för att utveckla den borgerliga kommunikationen, debatten och politiken? 

Papperstidningen är inte död. Den håller bara försiktigt på att ändra form. Kommenterande, fördjupande och med en känsla av lyx kan den säkert överleva, men kanske inte i det dagliga formatet. Mediapolitiken måste följa med utvecklingen.

FRA finns numera även i vår kultur

Påstå inte att Sveriges folk inte är kreativa. I kölvattnet av FRA debatten har naturligtvis tankarna om hur man sak kunna skydda sig mot övervakningen väckts. 

Nu finns ett utvecklat program som varnar för FRAs övervakning enligt tidningen Ny teknik. Programvaran lanseras av  internetföretaget Bahnhof, vars vd har varit aktiv i FRA debatten.
Enligt Bahnhofs vd, Jon Karlung är häften av alla uppslagningar på internet sådana som FRA har rätt att signalspana på, om nu lagen går igenom. Programvaran heter fyndigt nog
 FRAdar.
Om inte annat så har FRA debatten bidragit till att utveckla en ny kultur. 
Vi har FRA vitsar, som snart finns i var mans mun. Det har blivit en humor genre, FRA humorn.

 Till våren kommer säkert ett FRA klädmode. FRA teknologi är ju själva upprinnelsen till lagen. Staten vill sälja information från FRA till andra länder. Marinen bygger om en båt och fyller den med FRA teknik. Vi ser redan hur man FRA debatterar, dvs att man slänger blå dunster i ögonen på den andre. FRA anföring i en debatt är ju som alla vet att beskylla den andre för att inte veta eller förstå det man talar om. I denna bloggpost ser vi ett exempel på FRA arkitektur. Personligen väntar jag på FRA kokboken, författad av självaste herr FRA direktören Åkesson. Det finns fler exempel på FRA i vår vardag. 

Den som trodde att FRA lagen och debatten fort är glömd har fel.
Gör som FRA lyssna noga på fortsättningen av denna debatt. 
Glöm inte att uttrycka klart och tydligt vad du tycker om FRA lagen.

Medborgarskap har en innebörd

Per Gudmunsson tar i en ledarartikel Svenska Dagbladet upp medborgarskapet under rubriken: "Medborgarskapet borde uppvärderas". Han tar naturligtvis sin utgångspunkt i moderaternas arbetsgrupp mot utanförskap och integration.

För det första tror jag att vi måste tala klartext om arbetskraftsinvandring. 
Med den befolkningsstruktur vi har och som den utvecklas behövs den. 
Vill vi att viktiga tjänster i privat och offentlig sektor ska utföras så behövs fler arbetande. 
Om något årtionde kommer 2 personer att "försörja en gammal". För tjugo år sedan var det 10 som "försörjde en gammal". 
Denna typ av invandring är inget hot mot en god löneutveckling utan är ett sätt att trygga välfärden.

Tydligare incitament för att flyktingar bosätter sig där det finns jobb och bostäder borde vara okontroversiellt, men det är det inte. Ta bara den debatt det skapade när Göran Johansson i Göteborg yttrade sig om flyktingar fritt skulle få välja vilken kommun de skulle bo i. Utgångspunkten för moderaternas arbetsgrupp verkar mera tilltalande, med incitament i stället för diktat. Nu gäller det att finna formerna för detta.

Det är viktigt att se medborgarskapet som tvådelat, förenat med å ena sidan rättigheter och å andra sidan skyldigheter. Var de balanspunkten ska ligga måste vi våga diskutera utan att gå upp i falsett. Går gränsen vid att kunna svenska språket eller inte? Går gränsen vid att känna till grundläggande regler och respektera lagar?

Idén om att successivt få sina rättigheter i det Svenska samhället förtjänar också en seriös debatt.

Om vi inte vågar diskutera dessa frågor så öppnas slussdörrarna för att extremerna, ja till och med extremisterna blir de som själva driver debatten. Det tjänar ingen på. 

tisdag 26 augusti 2008

Ständigt denne Åkesson

Herr Åkesson på FRA verkar vara en man med rymligt samvete. Han definierar sina befogenheter på ett sätt som borde göra att han mycket snart ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. Om inte han gör det själv får regeringen agera för att flytta på karln. 

Enligt uppgifter från bland annat Aftonbladet och Jinge genomför man redan sådan signalspaning som man sannolikt inte ska få rätt att utföra från årsskiftet. 

Nu kan det vara så att man inte har någon aktuell almanacka på FRA ute på Lovön så att det är säkert ett rent misstag. Att man inte har tillgång  till en lagbok därute är solklart för då skulle man insett att man saknar stöd i rättegångsbalken för den spaning man bedriver på ja just det "Svenskar". Annan litteratur som saknas är  EUs och FNs deklarationer om mänskliga rättigheter. 

Om denna typ av litteratur är svårläst kan man kanske vända sig till någon av de förlag som skriver om och gör böcker lättlästa och som DN berättar om i dag. Lagboken och deklarationerna om de mänskliga rättigheterna kanske kan ges ut som tecknad serie. 
Då kan ledningen och de anställda lättare ta till sig innehållet.

Åkessons FRA gör redan idag det man säger att man inte kan göra med den nya lagen. 
Hur skulle det vara om vanliga medborgare skulle ge sig ut och jaga älg i April. Man kan ju alltid hävda att man kommer att få licens för ett antal älgar senare.
 

De vore för den allmänna laglydnadens skull bra om FRA började följa de lagar som redan i dag reglerar deras verksamhet.

Det börjar bli dags att syna FRAs verksamhet i sömmarna genom en demokratiskt tillsatt kommission.

En glad nyhet från EU

En glad nyhet förmedlar Politikerbloggen som meddelar att EU parlamentet inte kan mötas i Strasbourg på ett tag. 
Skälet är att delar av taket har ramlat in. Detta beror inte på att Irland röstade nej till Lissabonfördraget. Skälet lär vara helt relaterat till byggnadens konstruktion.

Så parlamentet får nu så vackert sammanträda i Bryssel. Nu blir tingen som man önskar dem. Sammanträde på en plats och minskade kostnader för flytt. Om parlamentet är klokt permanentar man denna lösning och sammanträder bara i Bryssel framöver. Det skulle höja aktierna för EU parlamentet högst betydligt. 

Parlamentets pendlande mellan Strasbourg och Bryssel ger inga positiva demokratiska effekter. Den kostar bara pengar. 

Peder Wallenberg frågar...och vem svarar?

Hänt i Värmdö
Peder Wallenberg kräver svar av kommunalrådet Jonas Nilsson i dagens NackaVärmdöPosten. Han vill uppenbarligen veta var Nilsson bor och att andra kort läggs på bordet. 
Wallenberg vill ha bakgrundsfakta för att bilda sig en egen definitiva uppfattning. Sen kommer han kanske att agera.

Om vanligt bondförnuft (och gamla fördomar) stämmer är Wallenberg inte socialdemokrat utan borgerlig. Då borde moderaterna lyssna och Jonas Nilsson följa uppmaningen. 

Jag tror att det är fler än Wallenberg som vill ha bakgrundsfakta för att kunna bilda sig sin egen mening för att kunna fatta ett vettigt beslut.

USAs inflation

Inflation i USA har fått Federal Reserve (riksbanken) att hålla beredskap för höjda räntor.

I juli steg konsumentpriserna med 5,6% den högsta ökningen sedan 1991. Producentpriserna steg med hela 9,8%. Den högsta ökningen sedan 1981. Det verkar nu som om man är klar över att det verkligen är höjda råvaru- och energipriser som är den allt överskuggande orsaken till detta.

Enligt  tidningen the Economists senaste nummer så har timönerna ökat med bara 3,4% de senaste 12 månaderna. Rensat för inflation har timlönerna faktiskt sjunkit med 2% under samma period.

Någon lönespiral har Amerika inte sett hittills och med tanke på stigande arbetslöshet, svagare ekonomisk utveckling så verkar risken låg framöver också. 
Det verkar faktiskt som den högre inflationsnivån inte permanentas just nu. 
Ytterligare räntehöjningarna får säkert vänta till efter årsskiftet i USA. 

måndag 25 augusti 2008

Klargörande om FRA lagen

I dagens Svenska Dagbladet finns en intressant artikel om FRA lagen. 
Den är skriven av juristerna Clarence Craford och Gunnar Strömmer. 
De har gått igenom de två ganska nya domar som finns hos Europadomstolen om signalspaning. Domar mot Storbritannien och Tyskland.  
Enligt juristerna återstår 9 punkter att åtgärda för att lagen ska kunna godkännas av domstolen. 

Bra då vet Tolgfors och Reinfeldt vad som gäller.

När det gäller brottsmisstanke är det inte ett krav för Europadomstolen. Samtidigt är det ett nationellt krav i Sverige. Centerns förslag har tillgodosett opinionen på denna punkt. 
Att vi har större rättssäkerhet när det gäller signalspaning än minimikraven i domstolen är väl en självklarhet.



  


Vem ska ut på bilden?


Vet inte om Expressen har koll på vilken regering vi har. 
En person ska nämligen ut på bilden av regeringen. 
-Helt riktigt. 
-Mikael Odenberg har faktiskt avgått som försvarsminister, men han finns kvar på bilden av regeringen som inleder artikeln.
Det är kanske dags att toppa Expressens lag med någon som vet vem som är med. 
Årets bild från Harpsund hade fungerat bra.

Stolleken är bara en lek

Tänk vad kul det är att vara journalist i dessa dagar då det är halvtid för regeringen. 

Ett exempel är tidningen Expressen
Så kallade politiska kommentatorer får möjlighet att bygga sin egen regering. 
Vem ska ut och vem ska in verkar spelet heta. 
Som lek kan det ha sitt värde, men som politisk analys saknar det helt värde. 

Johan Ingerö däremot gör ett ambitiöst försök på sin blogg att analysera situationen för regeringen.

Han talar om att vissa naturliga reformer har uteblivit. Avskaffandet av filmcensuren är en av dem. Sven Otto Littorins kramande av arbetsrättslagarna är också ett bekymmer. Att Apoteket och att Bilprovningen inte är konkurrensutsatta och sålda är ett annat bekymmer. Invändningen mot regeringen att den gått till val på i många avseenden en socialdemokratisk politik är också ett stort bekymmer.

Konflikten mellan Maud Olofsson och Anders Borg om hur man skapar ett bra företagarklimat är ytterligare ett. Olofsson verkar gå i takt med opinionen, men inte Borg.

För att bedöma hur det går för regeringen är det bra sätt att se hur många politiska tjänstemän under statssekreterarnivån som lämnar sitt jobb. Det berättar mycket om självförtroendet i Rosenbad. Under den förra regeringen blev det strömhopp under den andra delen av mandatperioden. Sedan vet vi hur det gick.

Det som hade varit intressant att veta av de politiska kommentatorerna är vem som skulle knytas till regeringen som rådgivare. 
För egen del ser jag två områden där det behövs nya rådgivare.

Percy Barnevik kunna ge råd om en biståndspolitik som mer bygger på hjälp till självhjälp med sina erfarenheterna från Hand in Hand. 

Henrik Alexandersson, och  Per Ankersjö skulle kunna ge goda råd om medborgerliga fri- och rättigheter och personlig integritet. Regeringen måste utveckla dem och inte som nu göra tvärt om.

Braskande artikel om jämställdhet och mer

Så hettar det till i debatten kring den svenske mannen. 
Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar skriver en braskande artikel med rubriken: "Jämställdheten kväver oss! Ge oss tillbaka den riktige mannen!" . Författarinnan och skådepelerskan kring de 50 har fått upp ögonen för 30-35 åriga killar. Utifrån sina studier som vi får utgå från är på djupet har de dragit slutsatsen att dessa män är jämställda och har romanfiguren Carl Hamilton som förebild. 
En djärv slutledning får man säga. En man som hade varit lika generaliserande om till exempel 50-åriga kvinnor hade spikats upp på ett kors. 
Alternativet är enligt dessa kvinnor den Norenske mannen som ställer frågan "kommer jag att hitta den jag är?"

"Vi stagnerar och dör i äktenskapen" skriver dessa kvinnor. Det är bra att de tagit konsekvenserna av detta och skilt sig.  

De efterlyser passion, raffighet, experimenterande, lust och sex. När man läser artikeln slås man av att detta är någon form av personligt dokument. Så här har vi det i våra liv, försöker de säga. 
Det här önskar vi av våra liv, verkar budskapet vara. Jag är imponerad av hur självutlämnande de är. Det som bekymrar mig är att de skyller på jämställdheten för sina torftiga liv. Det vore mera spännande om de berättade hur de tänkte ta ansvar för sina liv, när de känner som de gör. 

Jag tror att det finns en poäng i att vi kan bli blodfattiga och är något som vi alla måste känna efter om vi trivs med. Passionen måste vi var och en underhålla, om det är viktigt för honom eller henne. Längtan driver oss, om vi tar ansvar för den. 

Om den Norenske mannen ska vara förebilden vet jag inte. 

Vad jag vet är att i mötet mellan två människor sker det något. Den som vågar det kan förlora men har stor chans att vinna något. Om jag övervinner min rädsla för att förlora och möter någon annan så sker det något. Det skapas kontakt.

En spade är en spade

Jag läser i dagens  Sydsvenska Dagbladet om hur moderaterna försöker kväsa den interna debatten kring FRA lagen. I sitt veckobrev tycker partisekreteraren, Per Schillingman att "Det finns anledning att fundera över vår partikultur" och fortsätter apropå hur debatten förts "via medierna och inte alltid i en konstruktiv ton". 
Per Schillingman tycker också att lagen ska döpas om till "antiterrorlagen".

Det är illa att man inte tar signalerna om att kärnväljarna inte känner sig bekväma med lagen. I fokus står det moderata budskapet om individens frihet och integritet. Lagen går stick i stäv mot det. Genom att skicka ut den här typen av uppmaning via det sk "Veckobrevet" gör sig Schillingman förtjänt av epitet månadens betongsosse. 

Att ändra namnet på lagen gör att det känns allt mer som Georg Orwell,.

söndag 24 augusti 2008

Halvtid för Alliansregeringen

Halvtid för regeringen gör att Dagens Nyheter summerar vad Alliansen gjort. Man visar på det DN kallar sprickor. Dessutom blickar man framåt. Regeringens fokus på arbete och minskat utanförskap känns viktigt. Det kan väljarna förstå och ta till till sig. 
Hur effektiv politiken är kommer att visa sig nu när konjunkturen viker. När listan vallöften analyseras har regeringen varit framgångsrik. 
I dag verkar regeringen bedömas enbart efter det man inte gjort eller gör. 

En av de saker som kommer att skilja valrörelserna år är att den här gången kommer socialdemokraterna. Där han man bland annat vässat sin jobb politik. 

Dessutom har vi i ett helt nytt parlamentariskt läge. Allt talar för att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Tyvärr ser det ut som om Sverigedemokraterna har stora chanser att bli vågmästare. Det kommer att ställa krav på modigt ledarskap från samtliga andra partier. 

Kommunalvalen kommer att bli viktigare för vem väljaren lägger sin röst på även på riksplanet. Här har Moderaterna i många kommuner inte varit så framgångsrika

Alliansregeringen måste här möta vassare socialdemokrater framförallt vad gäller småföretagare. Här måste Maud Olofsson få gehör för sänkta arbetsgivaravgifter för mindre företag. De är dom som skapar de nya jobben. Inte storföretagen eller offentlig sektor.
Förändringarna i sjukförsäkringarna måste finslipas så att vi inte får negativa effekter för just småföretagarna. Man bör också ses över så att inte människor i onödan tvingas till att söka socialbidrag.

Könsneutrala äktenskap som DN tar upp i sin artikel som en tvistefråga i regeringen är inte ny.
Däremot har FRA lagens hantering skapat stora nya problem. Om inte frågan städas av  god tid före valet kommer kärnväljare att svika och då blir det inget fortsatt regerande. Här krävs krismanagement - Nu.

Bilprovningsmonopolet

Nu börjar det bli hög tid att släppa in konkurrens på bilbesiktningsområdet. 
Sedan början av 1960 talet har AB Svensk Bilprovning haft monopol på obligatoriska kontrollbesiktningar. 

I Fjol utförde man  ca 4 miljoner kontrollbesiktningar. Ingen har förklarat varför detta måste sköta av ett monopol. SJ får inom något år full konkurrens. Apoteksbolaget ska konkurrensutsättas. 

Kanske ligger förklaringen i den speciella ägarkonstruktionen.
Hör här: Staten äger 52%, Bilförsäkringsföreningen har 12%, Motorbranschens Riksförbund har 12%, KAK har 5%,  Motorförarnas Helnykterhetsförbund har 5%, Motormännen har 5%, Svenska Bussbranschens Riksförbund har 3%, Svenska Taxiförbundet har 3% och Sveriges Åkerföretag har 3%.

Omsättningen i verksamheten var 2007 var cirka  1,5 miljarder kronor. 
Rörelseresultatet var 72 miljoner och resultatet efter skatter 37,7 miljoner kronor.  
Bolaget har ett synligt eget kapital på hela 701 miljoner kronor. 
Utdelningen brukar uppgå till cirka 5 miljoner kronor per år.

Att sälja Bilprovningen skulle säkert ge både staten och övriga aktieägare en en rejäl slant. 
I samma veva bör man konkurrensutsätta bilprovningsverksamheten i Sverige.  

Det finns mindre aktörer i glesbygd som säkert skulle kunna utföra kontrollbesiktningar effektivt och tryggt. Sen finns det stora drakar som norska Veritas och tyska  Dekra som säkert skulle kunna öka effektiviteten på marknaden. 
Det finns i vart fall ingen orsak till varför den situation som finns i dag ska behållas.   

FRA igen

Jag tror Oscar Swartz har fångat problemet i FRA-lags diskussionerna med orden: 
"huvudkritiken mot FRA-lagen är inte alls vad FRA FÅR göra. Utan vad de KAN göra. Får FRA tillgång till en kopia av all trafik som passerar landets gräns vid de TVÅNGSKOPIERINGS-PUNKTER som ska byggas upp på ett antal ställen i Sverige enligt lagen, ja då KAN de göra vad som helst" 

I lagen kallas tvångskopieringspunkterna som Swartz mycket riktigt säger samverkanspunkter. Det är missvisande. 

Poängen med centerförslaget är att selekteringen av informationen sker hos operatörerna och inte hos FRA. Om jag har förstått det hela rätt så avskär det vad FRA kan göra för att använda Swartz terminologi. För att få full klarhet i om detta är en riktig tolkning så får vi vänta på den skriftliga versionen av centerns FRA-lags utspel.

När Mikael Odenberg skriver sin debattartikel i Dagens Nyheter så gör han det utifrån den kontexten att han har förtroende för FRA. Debattörerna i bloggosfären har inte det förtroendet. För Odenberg går därför gränsen vid vad FRA får göra och för de flesta andra går gränsen vid vad lagstiftningen ser till att FRA kan göra. Dessutom gör Odenberg en definition av personlig integritet som skulle fått gamle Gösta Boman att vrida sig i sin grav. Lagens utformning spelar stor roll för vilken storlek den privata sfären får för medborgarna. De avgör med andra ord till ganska stor del hur stor personlig integritet vi får. 
Det borde till och med Odenberg kunna förstå. 

Förtroendet för FRA, FRAs generaldirektör herr Åkesson har inte precis ökat genom den desinformationskampanj han har bedrivit. Det förhållandet att han inte ser gränserna för vad han bör (får) göra som underställd politikerna (ytterst Riksdagen) visar att det är väsentligt att lagen görs utifrån perspektivet att begränsa vad FRA kan göra.  

lördag 23 augusti 2008

Motormännen på vinglig färd

Att köra bil är en typ av ledarskap. Egentligen ett ganska komplext ledarskap för du ska hela tiden samverka med nya och okända. Till på köpet pågår detta kontinuerligt.
Att leda en folkrörelse som har trafiken och bilen som fokus är säkert inte lätt.

Trots detta måste man ställa sig frågan vad som pågår i folkrörelsen, Motormännen. Motormännen har enligt egna uppgifter ca 125.000 medlemmar i 37 lokalklubbar.

Föreningen har ett huvudkontor i Stockholm som leds av en vd vid namn Maria Spetz.
Sedan hon tillträdde har mycket hänt. Det mesta av det som hänt skapar frågetecken. I en intern klimatundersökning som publicerades ett år efter hennes tillträde visades på ett mycket stort missnöje med "arbetsklimatet".

Det pågår en chefs- och nyckelmedarkarusell där 4 jurister, en ekonomichef, en chefen för medlemsservice, en marknadschef och två vdar för det egna testcentret har försvunnit.

Folk som tvingats bort från sina befattningar i Motormännen vill helst inte tala. De är rädda.
Det man talar om är dock att ledarskapet inte fungerar. Ledarskapet är auktoritärt, kontrollerande och odemokratiskt. En folkrörelse måste ledas demokratiskt och tillitsfullt annars förlorar den sin trovärdighet.

Det verkar som om Motormännens ledarskap håller på att köra i diket

fredag 22 augusti 2008

Tänker i nya banor














I London blåses det till strid om en ny bro som ska underlätta trafiksituationen i östra delarna av staden. Bron har fått arbetsnamnet Thames Gateway Bridge och är en sexfilig bro som är kostnadsberäknad till cirka 455 miljoner pund. 
Den är tänkt att ligga några hundra meter från Tower bridge. Idén om bron stöddes av den "röde borgmästaren" Ken Livingstone. Invånarna som bor i närheten är däremot mycket tveksamma till förslaget.

Den nye konservative borgmästaren Boris Johnson är  däremot tveksam till bron. 
De Gröna har föreslagit spårbilar som ett alternativ. 

Den vanligtvis försiktiga tidningen The Economist uttrycker viss förtjusning över förslaget i sitt förra nummer. 

Bland fördelarna framhåller man att spårbilar tar lite plats, att de är "kö säkra", att de har samma kapcitet som bussar, de är billiga att bygga och operera och till sist är de miljövänliga.

När man läser om Skurubrons eländiga tillstånd vore dessa resonemang från den "gröna ön" något att ta med sig till SL. Kan London borde Stockholm kunna. 
Med varaktigt högre bensinpriser behövs alternativ till både bilar och bussar. Spårbilar kommer att bli en spännande dellösning på den problematiken. 

torsdag 21 augusti 2008

Skärpning SKTF

Att facket brottas med sjunkande medlemstal är ett välkänt faktum som vi har tagit upp tidigare.
Jag läser att ett av förbunden SKTF (Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund) ska ha förbundsmöte i början av september i år. När jag går igenom handlingar och gör lite förfrågningar till förbundet får jag några intressanta informationer.

Man får inte vara aktiv längre än ett år efter man fyllt 67 år. Det innebär att man betalar en avgift till en organisation som ska tillvarata ens intressen, men själv har man förlorat sin möjlighet till inflytande eftersom man har en viss ålder och bara därför. 

Den första invändningen är att man på SKFT inte är smart. Allt fler över 67 år kommer att arbeta, i formella anställningar och under andra former. Vi kommer att se en utveckling med människor som jobbar en bra bit över 70 år och de kommer att vara viktiga för samhället. Vi vet ju att de äldre blir fler och fler och friskare och friskare. Dessa människor måste kunna påverkar sitt fack. Dessa människor kommer att hitta ett fack som ger dem rättigheter. 

En annan invändning är att det är åldersdiskriminering.

Fokus verkar ligga på unga och akademiskt utbildade. Man får tanken att förbundsledningen är rädd att dessa ska skrämmas bort av de äldre. Jag tror inte det.  Jag tror att det ser ut precis tvärt om.

Fackliga organisationer som kritiserar arbetsgivare för allehanda former av diskriminering måste först sopa rent framför egen dörr. En facklig organisation måste för att vara trovärdig vara demokratisk. Det innebär att alla medlemmar oavsett ålder kan påverka och vara valbara till förtroendeuppdrag. 

Mer kultur från Alliansen krävs

Under rubriken "En talande tystnad" skriver ett antal teatermänniskor en artikel som efterlyser en satsning på kultur från Alliansregeringen. Artikeln är tyvärr ganska hafsigt skriven och spretar åt allt för många håll. 

Kvalitet ställs som ofta mot kvantitet. Högkvalitativ kultur enligt artikeln är sådan som ses av få. Lägre kvalitet åstadkoms genom att ställa krav på hög beläggning. Jag tror inte på det. Teatrarna måste alltid ha ett sunt ekonomiskt tänkande i botten. Det är inte prostitution. Sen är det viktigt att ge ansalg som möjliggör smala satsningar.  Satsningar på upplevelser och utveckling behöver inte vägas och mätas. Starka upplevelser talar för sig själv.

En viktig reflektion efter att ha läst artikeln är: ja vi har råd att satsa mer på kultur med ett såpass stort överskott i statsbudgeten. Kultur kan ses som en form av infrastruktur. 

På samma sätt som man satsar på infrastruktur som höghastighetståg kan man satsa på kulturen. Dessutom har historien enda sedan Lorenzo de Medici i Florens visat  att kulturell utveckling föder ekonomisk utveckling.

Jag hade önskat att det med regimskiftet skulle bli ett ökat intresse för kulturella satsningar jämfört med den socialdemokratiska regeringen. Hittills har jag blivit besviken på vad regeringen åstadkommit. Problemet är dubbelt: både driftsbudgetarna och investeringsbudgetarna måste förstärkas. 
När får Stockholm ett nytt operahus? (och en bra driftsbudget för det)
När ta någon ett handfast grepp för att rädda Croumata?

ARM ett ord att lära sig

Dags att lära sig ett nytt ord i den amerikanska finanskrisen. 
Vi kan ju alla ordet "sub prime".
Nästa ord att lära sig är ARM (Adjustable-Rate Morgage) eller egentligen "option ARM". I denna typ av lån kan låntagaren betala lägre ränta än vad som står i lånekontraktet under några år om låntagaren utnyttjar optionen. Mellanskillnaden läggs till skulden, på så sätt blir det en negativ amortering. När huspriserna stiger är detta inte något problem. När husmarknaden är fallande kan denna typ av lån skapa problem. Cirka 1,4 miljoner hus har den här typen av lån.

Storleken på ARM lånen är cirka 500 miljarder dollar, cirka häften av sub prime lånens 1 triljon dollar. De ökade lånekostnaderna efter det att optionsmöjligheten är uttömd börjar märkas i låneportföljerna under 2009 för att kulminera under 2011. Lånekostnaderna stiger då med mellan 60-80% för dem som utnyttjat optionen.
Det kommer således fler obehagliga överraskningar.

Thomas Bodström har vaknat

Vänliga läsare av mitt tidigare blogginlägg har påpekat att den som rörde på sig  sannolikt inte var den socialdemokratiske politikern och andrakammarledamoten Fabian Månsson (1872-1932).
Den som förekommer i Martin Ljungs sketch är Fingal Olsson. 
Tack för den korrigeringen.
Rätt ska var rätt.

En person som numera rör på sig i FRA debatten är förre justitieministern Thomas Bodström. Livstecknet kommer via en debattartikel i gårdagens DN.  Han är ju på ett sätt pappa till FRA- lagen eftersom den utformades av tjänstemännen under hans tid som justitieminister. Sen fanns det en beställare av en sådan lag till tjänstemännen. Det var samme Bodström. 
Efter debattartikeln får vi kanske numera säga att lagen hade fader okänd. 

Thomas Bodström är anhängare av signalspaning. Han förklarar att det måste finnas brottsmisstanke och att man måste analysera Europadomstolens praxis (bland annat med hänvisning till prickningen av Storbritannien). Det är bra att han vaknar.

Däremot är han inne på samma spår som Tolgfors vad gäller regeringens möjligheter att spana i kabel och skriver "Om regeringen ska ha möjlighet att vända sig till FRA och lyssna i kabel måste vi hitta ett system för detta". Även socialdemokraterna är lösa i köttet när det gäller integriteten

onsdag 20 augusti 2008

Nej frågan är inte död

FRA debatten från regeringens perspektiv påminner om historien med Fabian Månsson.
-Är det inte Fabian Månsson?
-Han är ju död
-Men han rör ju på sig

Regeringen har hoppats att FRA frågan ska vara död allt för många gånger, men den har hela tiden rört på sig. 

Nu kommer centern med ett förslag som verkar vara det största steget i rätt riktning i den här debatten hittills. Generell spaning mot Svenskar utan brottsmisstanke ska förbjudas tills vidare. Det är bra att centern lyssnat till kritikerna. Innan det är dags att acceptera förlaget helt och hållet får jag läsa den exakta texten. Det som oroar är uttrycket "tils vidare". Sedan får förslagsställarna visa på att förslaget är tekniskt genomförbart.

I vart fall är inställningen att lyssna först och ta till sig kritiken och försöka göra något konstruktivt långt bättre än moderaternas: nej först.

Vi får säga som i den gamla filmserierna: Missa inte nästa veckas avsnitt

Singularis eller pluralis obestämnd form

Hänt i Värmdö
Ordet tomte har god klang. 
Vem vill inte vara tomte när man läser förklaringen till ordet på wikipedia.org
"Tomten (uttryck som tomtegubben) eller gårdstomten är gårdens skyddsväsen i nordisk folktro. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nissen (från uttryck som Nisse god dräng). På finska finns ordet tonttu som är inlånat från svenskan."

Tomten i pluralis däremot är mera tveksam. Då för man tankarna till tomtar på loftet.
På wikipedia.org kan vi läsa följande om:  "Tomtar på loftet. (TV serie) (orginaltitel Nissene på låven)  var en norsk TV-serie skapad av de norska skådespelarna/komikerna Espen Eckbo och Kristian Ödegård. 

Serien sändes som en slags julkalender med ett femton minuter långt avsnitt varje dag under december månad, och var en parodi på de många dokusåporna som dök upp under början av 2000 talet." Uttrycket tomtar på loftet är ju betydligt äldre än så men har fortsatt ingen god klang.

I den dokusåpa som utvecklar sig kring bygget av gymnastiksal och förskola på Grantomtaområdet kom en ny överraskning i går eftermiddag. 
Polisen stoppade sprängningsarbetena. Det fanns nämligen inget giltigt bygglov. 

Jag kan förstå att ansvariga politiker vill skynda på bygget och framstå som "goda" tomtar. Problemet är att den process som genomförts bland brukare och grannar har varit dålig. 
När man upptäckte detta såg man risken att bli kallade "tomtar" och kallade in till krismöte.
På mötet lyssnade man och försökte vara "tomte". 
Ändrade nästan inte alls på de ursprungliga planerna och drev i genom ett beslut som gjorde att man blev "tomtar".  Med polisens stopp av sprängningarna blir man ånyo "tomtar".

Skämt åsido bör kommuner göra allt för att inte bryta mot lagen. Kommuner bör dessutom inte ta risker som gör att man kan riskera att få 7 siffriga skadestånd mot sig.
Ledande politiker bör initiera till goda processer, lyssna och bedöma opinionslaget. 
Då blir man tomte och vem vill inte vara det? 

tisdag 19 augusti 2008

Kina oskyldig till vår inflation

Inflationen skrämmer riksbanker över hela världen, så också den Svenska. 
En populär orsak som plockas fram är Kina. Man pekar på att den Kinesiska ekonomin har skapat en ökat efterfrågan på olja, råvaror och livsmedel. 
Det ska vara en viktig förklaring till varför inflationsspöket sluppit ur garderoben. 

Den Amerikanska vice riksbankchefen Donald Kohn höll härförleden ett tal på det temat. Slutsatserna var inte de man kunde förvänta sig. Talet refereras i senaste numret av The Economist.

Han visade på att den Kinesiska produktionen av livsmedel har stigit mer är efterfrågan. 
I dag är faktiskt Kina en liten med dock nettoexportör av vete, majs och ris.  
Så Kina har tvärt om hjälpt till att hålla livsmedelspriserna i schack.

"Emerging economies", som Kina har skapat stora handelsöverskott och genererade ett ökat utbud. Med den logiken ökar inte Kina inflationen. De Kinesiska varorna som är mycket billigare än de som produceras i västvärlden sänker den allmänna prisnivån i stället.

I teorin ska tillverkningpriser utjämnas över tiden. Högkostnadsländer ska  sänka sina priser och lågkostnadsländer få höjda produktionspriser. Nu är Kinas tillverkningskostnad en bråkdel av västvärldens så ökade tillverkningspriser spelar mindre roll. Det är nivån som har betydelse för den exporterade inflationen.

Det verkar som om förklaringen till inflationsspöket ligger i den monetära politiken i västvärldens länder. Frihandeln däremot skapar lägre priser.

doktor Persson åter i partipolitiken

Så har det varit tyst från den frie debattören Göran Persson, d:r h.c (hedersdoktorn)  sedan han avgick den 17 mars 2007 som partiledare. Enligt traditionen har han hållit tyst om partipolitiken och förväntades väl göra det för alltid. 

I sin roll som konsult för konsultföretaget har han dock ibland uttalat sig. Ett exempel är ett anförande till bilens lov under Almedalsveckan förra året. 

Många var vi nog som trodde att epoken Persson i politiken var slut. Under sommaren står det klart att det inte var punkt för Göran Persson i politiken utan bara en parentes. Han avviker från vad som är vanligt för gamla statsministrar, blir högbetald PR konsult utan någon vidare karens. Köper sig en större gård och förverkligar säkert sin dröm. 

Det som är mest förvånande är att han inte låter sin efterträdare Mona Sahlin själv sköta partipolitiken. Nu kommenterar han den ekonomiska politiken, FRA och världspolitiken. Persson kritiserar och anger vad som är rätt och fel, med minst samma pondus som under sin tid som statsminister. Man kan undra vad han har för strategisk plan, doktor Persson. 
För jag tror inte det är en tillfällighet att han engagerar sig i partipolitiska frågor.

Är det kanske så att han vill yttra sig så mycket att Mona Sahlin om hon vinner valet måste se till att han får ett internationellt toppjobb?

Grundlagsskydda internetanvändningen

Först i lagboken står grundlagarna och först bland grundlagarna står regeringsformen.
Andra kapitlet behandlar våra "Grundläggande fri- och rättigheter"
i §1, första stycket talas om yttrandefrihet, andra stycket om informationsfrihet och i tredje stycket  om mötesfrihet. 

Att tryckfriheten och de andra rättigheterna specificeras tydligt och lyfts upp som grundlagsskyddade har varit en lång process. En av de stora pionjärerna i detta arbete var Lars Johan Hierta som fick sin tidning Aftonbladet indragen vid 14 tillfällen under 1834-1838. 

När grundlagen omarbetades senast på 60 och 70 talet var pressfriheten i fokus. Informationsfriheten fokuserade på tidningar och böcker. Någon fri TV fanns ju inte i Sverige vid den tiden. Internet hade vi inte hört talas om, knappt datorer heller.

Nu börjar det bli dags att tydligt skriva in rätten till elektroniska sammankomster och elektroniskt interaktivt informationsutbyte. Detta måste bli en viktig fråga för den kommande grundlagsberedningen. 

Ett skäl till detta är att vi måste hindra det tokiga EU direktiv som just nu skapas att bli EU lag. Om detta nya direktiv går igenom skapas möjligheter för att stänga av människor från internet om de till exempel fildelat. 

Professorn Monica Horten är en av dem som beskriver effekterna av detta nya  tillägg till det sk "Telecom Package and copyright enforcement" där man försöker inskränka yttrandefriheten i EUs medlemsländer. 

Operatörerna ska om direktivet går igenom kontrollera innehållet i kablarna. 
Om Direktivet går igenom skapas stora möjligheter till att stänga av delar av internet på ganska otydliga grunder. Bakom direktivet ligger Franska intressen. 

Några som har engagerat sig mot detta nya tillägg till "telecom package" direktivet är: Jon Karlung som är vd för internetoperatören Banhof, Christoffer Fjelkner och Henrik Alexandersson. Det är viktigt att vi engagerar i denna viktiga fråga.

De nya tilläggen till "telecom package" är som att med lagens hjälp både sätta munkavle på folk och inte låta dem lyssna eller se. Direktivet blir någon form av sensorisk censur vad gäller allt som sker på nätet. Visserligen är direktivet inte tvingande, men det skapar möjligheter för länder att införa kraftiga begränsningar i våra medborgerliga rättigheter. 
Vi vet inte hur det kan missbrukas. Ta indragningsmakten för Lars Johan Hierta eller FRA lagen, de är exempel på sådant missbruk.

Därför bör användningen av internet bli grundlagsskyddad och inskriven i regeringsformen.

FRA lagen åter igen

Vi får hoppas att regeringen börjar om vad gäller FRA-lagen och inte skummar på ytan.
Det centrala integritets problemet är som Henrik Alexandersson påpekar att internet- och telefonoperatörerna åläggas att spionera på vanligt folk.

Regeringen vill inte erkänna att internet- och telefonoperatörerna får en skyldighet att överföra all trafik som korsar Sveriges gränser, men det går att läsa i den antagna versionen "om elektronisk kommunikation", proposition 2006/07:63, sid 83, 6 kapitlet, §19 a. Det som vi i dagligt tal kallar för massavlyssningsparagrafen.
Refrängen måste bli: börja om från början. Börja om på nytt.

måndag 18 augusti 2008

Slå vakt om valfriheten i skolan

Jag läser den vanligtvis välbalanserade "Folkpartiet i Nacka" bloggen. Man  diskuterar avknoppning av skolor och friskolor. Man kritiserar den man kallar "valfrihetsfetischism".
Problemet är det motsatta. Genom att avknoppa skolor som gjorts i Täby så har valfriheten försvunnit. Kvar finns bara friskolor och avknoppade privata skolor. Det finns inget eller väldigt få  möjligheter att välja ett kommunalt alternativ. 

Det vi bör göra är att slå vakt om valfriheten och mångfalden på skolområdet. Det ska finnas kommunala skolor och friskolor i alla kommuner, gärna med olika typer av intressenter, såväl kommersiella som kooperativa och ideella bakom skolorna. Just valfriheten stimulerar konstruktiv konkurrens och pedagogisk utveckling.

Däremot delar jag uppfattningen om att det är bra att avknoppningarna upphör. Den oro Folkpartiet i Nacka framför om social segregering delar jag också

Oljeproduktionen blir inte högre

Måndagens New York Times berättar om att de fem stora oljebolagen (Exxon, Shell, BP, Chevron och ConocoPhilips) satser allt mindre på exploatering av nya olje- och gasfält. 
Från 1994 till 20o7 har satsningarna sjunkit från 17% till 7% av de likvida tillgångarna. Produktionen nådde som högst under slutet av 2003 början av 2004 då den nådde dryga 10 miljoner fat av oljeekvivalenter. I dag ligger den på cirka 9 miljoner fat per dag. Vinsterna däremot når toppnivåer.

Man kan ha synpunkter på sammanställningen, den har till exempel inte med stora nationella oljebolag som PDVSA i Venezuela eller Petrobras i Brasilien. Inte heller finns delstatliga bolag som Gazprom eller Hydro Statoil med i sammanställningen. Den visar i vart fall på Västvärldens problem med att få en produktion av fossila bränslen som håller jämna steg med efterfrågan. Detta talar för fortsatt höga priser av oljan och sannolikt ännu högre priser, men sannolikt i en något mera modest takt, annat än säsongvisa variationer under till exempel "hurricane season" i Mexikanska golfen

Förklaringen till att exploateringen minskar är inte ointresse utan brist på tillräckligt stora och lönsamma exploateringsprospekt. Små oljebolag som satsar på slututvinning av stora fält där de stora inte får ekonomi kommer däremot att han en mycket god utveckling. Samtidigt kommer mindre oljefält att exploateras av denna typer av bolag.

Vi ska inte utesluta att stora olje- och gasfält kan upptäckas, som det i Brasilien för något halvår sedan, men trenden är klar oljeproduktionen har redan för något år sedan nått sin kulmen.

Det vi ser nu är en utveckling som innebär att alternativa energikällor kommer att långsiktigt bli konkurrenskraftiga. Den är mycket önskvärd. 

Från det Svenska perspektivet måste vi underlätta för dessa energikällor. Till exempel måste planprocessen förenklas för vindkraftverk så att inte enskilda markägare kan dra ut projekteringsprocesserna under många år. Dessutom bör storleken på små vindkraftverk som inte behöver bygglov ökas. 

Kartläggning på kommunnivå av platser där det är fördelaktigt med vindenergi bör ske. Besparingar bör också stimuleras. Ett exempel är att alla nyproducerade hus bör vara passivhus, dvs att de inte kräver tillförd energi för uppvärmning. Det kan kommunerna styra genom sitt planmonopol. Detta är några exempel. Staten och kommunerna bör fullgöra sin roll för att skapa strukturer som stimulerar, genom till exempel lagstiftning och infrastruktur. Krånglet för alternativ energi måste minskas. 


Kosovo och Bildt

Under rubriken öppnar exemplet Kosovo en Pandoras ask, hade radions P1 en diskussion mellan utrikesminister Carl Bildt, rysslandskännaren Malcolm Dixelius och professorn i folkrätt Inger Österdahl. 

Bildt var alert och påläst och förklarade varför Kosovo var unikt och inte skapade ett prejudikat för varje område att bilda en egen stat. Förklaringen var FNs säkerhetsråds resolution om att enhälligt tillämpa kapitel 7 i FN stadgan som behandlar fredlig lösning av konflikter
Bildt sorterade ut begreppen och förklarade skillnaderna mellan Georgien-konflikten och Kosovo på ett föredömligt sätt. En  annan viktig princip var återförening av flyktingar. 
Det var härligt att höra Bildt avslappnad och övertygande.

I bolånekrisens kölvatten

I veckans nummer av the Economist skriver man bland annat om effekterna av den Amerikanska bolånekrisen. 

Man tar exemplet Califonien. Mellan 1990 och 2007 växte området öster om Los Angeles  från 2,6 miljoner invånare till 4,1. Ett nytt Philadelphia alltså. En av förklaringarna till den snabba expansionen var billiga bolån. Nu minskar befolkningen där snabbt. 

Det slår hårt mot nybyggda förstäderna. Förorter kräver bil och ger lång pendling. Husen som en gång byggdes var stora. Ibland allt för stora. Kostnaden var ofta hög. I dag är kostnaden låg. En av utmaningarna i förorter där många blivit vräkta och husen står tomma är förslumningen. En annan utmaning är bristen på allmänna kommunikationer. Med höga bensinpriser spelar numera både motorn storlek och reseavståndet roll. 

Det finns en risk för att Amerikanska förstäder förblir öde om inte infrastrukturen förstärks. Förorterna kommer att behöva gott utbyggda allmänna kommunikationer för att överleva. 
En stor utmaning för ett land som byggde på bilen som enda transportmedel.

Demokratins processer

Dagens Industri intervjuar Robert Weil i sitt fredagsnummer.
I dag är han en väletablerad kapitalist. Under åttiotalet risktagare och berömd för att
med kikare från sitt kontor sett en presentation av ett företagsövertagande i ett annat kontor.
Presentationen var bra så hans bolag la ett bud före det andra bolaget som var ett storbolag.
Weil gjorde en bra hacka på affären. Detta om något av historien. En riktig framgångssaga.

Han gör som många andra förmögna. Han samlar konst och stöttar "konstmusik".
Det som skiljer honom är att han i själ och hjärta är engagerad. Han är nyfiken.
I intervjun talat han om känslan av att delta i "processerna" inför en utställning. Han har en vision och naturligtvis ett kunnande i sitt kulturella engagemang. Det kommer inifrån. På ett sätt blir han därför inte ytlig och kommersiell även om han är affärsmässig.

Han ser klyftorna mellan fattig och rik öka i samhället och ser att han har ett ansvar som förmögen. Grunden i ansvaret verkar han definiera som att skydda "demokratins sköra tråd".
Ekonomisk utveckling kan under kortare perioder ske snabbare utan demokrati, tragiskt nog.
Långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling kräver demokrati. 

Demokrati är inte något som är en gång givet och alltid finns där. Den måste bli en del av mig själv, på samma sätt som etiken måste vara det för att vara levande. Demokratin kräver goda processer. I det sammanhanget utbrast Winston Churchill att "demokrati är ett dåligt sätt att styra, problemet är bara att det inte finns något bättre system". Processerna sker allt mer över nätet i forum och genom bloggar. Genom nätet skapades processen runt FRA-lagen och civilkuragelagen under sommaren.

Nätet är bra, men det ersätter aldrig de personliga mötet som skapar personliga processer som är demokratins livsluft. I flera Alliansstyrda kommuner i Stockholms län ser vi försämrade demokratiska processer. Vi kan därför säga att demokratin har minskat. Någon invänder att på sina håll var det lika dant under socialdemokraterna. Det är sant och lika förkastligt.

Vi har alla ett ansvar att hålla den demokratiska andan levande inom oss själva och ta ansvar för den i våra sammanhang, stora som små. Politik är alldeles för allvarligt för att helt överlåtas till politiker. Levande demokrati kommer inifrån. Demokratin är nyfiken.

söndag 17 augusti 2008

Välkommen Hasse

Jag ser att Värmdö har begåvats med en ny centerpartistisk bloggare, nämligen Hans Lindqvist.

Välkommen till bloggosfären Hasse!

Ska bli spännande att se vilken profil din blogg får.

Presstödet


Jag läser Karl-Erik Olssons inlägg om presstödet och blir bekymrad.

Presstödet tillkom under en tid då tidningen var en betalvara. Vi köpte den i lösnummer eller prenumererade på den. Åsiktbildningen skedde via tidningarnas ledarsidor. 

I Stockholm är det viktigaste nyhetsförmedlarna tidningen Metro och tidningen City. På lokalfronten är mitt i en stor aktör. I Nacka-Värmdö har de konkurrens av Nacka Värmdö Posten. Alla dessa tidningar är gratistidningar.

Nyhetsförmedlingen har förändrats först med texttv och sedan nätet. Att i det läget som Karl-Erik Olsson gör i Svenska Dagbladet plädera för presstödets bevarande lika klokt som att kräva återinförandet av dinosaurier. Med samma resonemang skulle vi med skattemedel subventionera fasta telefoner på mobiltelefonernas bekostnad. 

Tidningar drivs i dag huvudsakligen av privata vinstintressen. De är väl ägnade att själva bedöma risker och vinster. I den kalkylen bör det inte finnas något statligt stöd. 

Varför ska skattebetalarna finansiera Svenska Dagbladets ägare med cirka 60 miljoner per år. Jag delar de åsikter som Per Ankersjö för fram i sin blogg den 15 om presstödet. 

Staten ska inte snedvrida konkurrensen inom medieområdet genom presstöd.

För opinionsbildningen blir nätet allt viktigare. 

För att några exempel på genomslagkraften i den "nya opinionsbildningen"; Johan Ingerös blogg hade denna vecka drygt  8.000 besök, Henrik Alexandersson cirka 16.000 besök, Folkpartiet i Nacka 2.300 besök, Magnus Andersson ca 900 besök. Jag vågar påstå att bloggarna i dag är viktigare för opinionsbildningen är tidningarnas ledarsidor. Det är säkert fler som läser bloggar i dag än som läser ledarsidor. Vi ser också att det som står på ledarsidorna ofta kommer från bloggosfären.

Med nätet har opinionsbildningen blivit mera demokratisk. Det kostar inget att förmedla sina åsikter på nätet. Avstånd spelar ingen roll. En åsikt från glesbygden kommer ut lika fort ut och till samma kostnad som en åsikt från storstaden.