Ledarna för EUs medlemsländer har samlats för att enas om en budget. Man möts i en planeringsprocess för ett EU i kris, länk.
Förhandlingarna kommer att bli hårda och det är långt ifrån säkert att man når en uppgörelse.
En av basförutsättningarna för ett framgångsrikt EU är att de största ekonomierna utvecklas väl. Tyskland, Frankrike och Storbritannien är de tre största. Just nu verkar man i stället vara på väg in i recession.
Enligt uppgifter från budgetförhandlingarna diskuteras det om att öka EUs jordbruksstöd, minska stödet för infrastrukturåtgärder och forskning. Sveriges rabatt på medlemsavgiften kommer enligt förslaget att minska ytterligare. Å andra sidan ska Sverige och Finland få mer av glesbygdsstöd.
Enligt kompromissförslaget ska EUs budget ha ett ta på 973 miljarder euro, länk, motsvarande en procent av BNP i medlemsländerna. Av budgeten är 37% avsatt till jordbruksstöd. 6,4% är tänkt att gå till EUs administration
Detta är en betydande ökning av totalbudgeten, men en liten minskning jämfört med de första förslagen.
Budgetkris eller ej, EU projektet har stora bekymmer. Ett av de allra största är strukturproblem i medlemsländerna som hindrar tillväxt. Stora offentliga utgifter och dålig konkurrenskraft är andra problem. Euro-projektet var tänkt att jämna ut skillnader och underlätta för handeln inom EU. En av de största effekterna verkar vara oönskad. Konkurrenskraften för länderna i norra EU har ökat och minskat för medelhavsländerna. I kombination med att möjligheten till av växelkursjusteringar är omöjliga har som bekant effekterna blivit katastrofala.
Med två länder på väg mot nyval, Tyskland och Italien lär processen i EU bli extra tung. Krisländerna Grekland, Spanien, Portugal, Italien och Frankrike har skuld- och strukturproblem av rang. Kanske ser vi också en Grexit redan före årsskiftet. Det är kanske en början på något nytt och bättre?
Förhandlingarna kommer att bli hårda och det är långt ifrån säkert att man når en uppgörelse.
En av basförutsättningarna för ett framgångsrikt EU är att de största ekonomierna utvecklas väl. Tyskland, Frankrike och Storbritannien är de tre största. Just nu verkar man i stället vara på väg in i recession.
Enligt uppgifter från budgetförhandlingarna diskuteras det om att öka EUs jordbruksstöd, minska stödet för infrastrukturåtgärder och forskning. Sveriges rabatt på medlemsavgiften kommer enligt förslaget att minska ytterligare. Å andra sidan ska Sverige och Finland få mer av glesbygdsstöd.
Enligt kompromissförslaget ska EUs budget ha ett ta på 973 miljarder euro, länk, motsvarande en procent av BNP i medlemsländerna. Av budgeten är 37% avsatt till jordbruksstöd. 6,4% är tänkt att gå till EUs administration
Detta är en betydande ökning av totalbudgeten, men en liten minskning jämfört med de första förslagen.
Budgetkris eller ej, EU projektet har stora bekymmer. Ett av de allra största är strukturproblem i medlemsländerna som hindrar tillväxt. Stora offentliga utgifter och dålig konkurrenskraft är andra problem. Euro-projektet var tänkt att jämna ut skillnader och underlätta för handeln inom EU. En av de största effekterna verkar vara oönskad. Konkurrenskraften för länderna i norra EU har ökat och minskat för medelhavsländerna. I kombination med att möjligheten till av växelkursjusteringar är omöjliga har som bekant effekterna blivit katastrofala.
Med två länder på väg mot nyval, Tyskland och Italien lär processen i EU bli extra tung. Krisländerna Grekland, Spanien, Portugal, Italien och Frankrike har skuld- och strukturproblem av rang. Kanske ser vi också en Grexit redan före årsskiftet. Det är kanske en början på något nytt och bättre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar